Publicerad: juli 2025
Azerbajdzjan och Sverige har under det senaste halvåret genomfört flera högnivåmöten – ett tydligt tecken på båda ländernas vilja att fördjupa det bilaterala samarbetet, såväl diplomatiskt som ekonomiskt.
Viktiga möten och dialoger
I februari 2025 genomförde Elchin Amirbayov, Azerbajdzjans presidents särskilda representant, ett arbetsbesök i Sverige. Under vistelsen fördes samtal med nyckelpersoner inom svensk politik och diplomati, däribland Dag Hartelius (utrikesdepartementet), Christian Danielsson (statsministerns kansli), Kenneth G. Forslund (riksdagens andre vice talman) samt Aron Emilsson (ordförande i riksdagens utrikesutskott). Amirbayov mötte även representanter från ledande svenska forskningsinstitut såsom SIPRI och SCEEUS, samt deltog i dialog med svenska medier.
Samtalen fokuserade på bilaterala relationer, Azerbajdzjans förbindelser med EU samt framstegen i normaliseringsprocessen mellan Azerbajdzjan och Armenien – en process som väckt internationellt intresse.
Som en konkret uppföljning av besöket genomfördes i mars ett expertmöte i Baku mellan SCEEUS och ABA, där Hikmet Hajiyev – rådgivare till Azerbajdzjans president – tog emot svenska analytiker. Syftet var att fördjupa förståelsen för regional stabilitet och bredda grunden för framtida samarbete.
Prognos och analys: fyra strategiska riktningar
De intensifierade kontakterna mellan Baku och Stockholm tyder på en samordnad ambition att utvidga samarbetet inom flera nyckelområden:
1. Regional fred och stabilitet
Azerbajdzjan understryker vikten av öppen och konstruktiv dialog rörande förhållandet med Armenien. Sverige, genom sina forskningsinstitutioner och diplomatiska expertis, bidrar aktivt till regionala lösningar genom politisk analys och konfliktförebyggande strategier.
2. Energisamarbete och hållbar utveckling
Båda länderna visar ömsesidigt intresse för att utveckla samarbete inom energiområdet – inte minst i ljuset av Azerbajdzjans ambition att bli ett nav för grön energi i regionen. Detta accentuerades bland annat under Baku Energy Forum, där omställningen till förnybara energikällor stod i centrum.
3. Ekonomiskt partnerskap inom EU-ramen
Azerbajdzjan eftersträvar en diversifierad ekonomi med ökat utländskt investerings flöde. Sverige har kapacitet att bidra med teknologisk innovation, hållbar industriell utveckling och finansiellt kunnande. Pågående diskussioner kring handels strategier och möjliga avtal signalerar ett växande ömsesidigt intresse.
4. En bredare diplomatisk horisont
Azerbajdzjans aktiva utrikespolitik manifesteras även genom dess värdskap för COP29 och deltagande i globala forum som “Facing the New World Order”. Dessa satsningar stärker landets internationella profil som en ansvarstagande och framtidsinriktad aktör – både inom det europeiska samarbetet och i Syd Kaukasien.
Slutsats
De senaste diplomatiska kontakterna mellan Azerbajdzjan och Sverige representerar mer än en fortsättning av etablerade band – de signalerar ett paradigmskifte. Azerbajdzjan intensifierar sin diplomatiska närvaro i Norden och inom EU, med målsättningen att utveckla samarbete inom handel, klimatfrågor och fredsbyggande.
Sveriges roll som analytisk partner, innovations aktör och potentiell med investerare gör landet till en viktig del i Azerbajdzjans långsiktiga strategi. Ett framtida samförståndsavtal inom områden som hållbar teknik, infrastruktur och handel kan komma att ytterligare befästa relationen.
Det diplomatiska landskapet mellan Baku och Stockholm genomgår därmed en djupgående transformation – mot ett strategiskt, mångfacetterat och långsiktigt partnerskap.
Rauf Pen Nord