Stockholm/Tofta, juli 2025 – På endast sex månader har Sverige utvecklats och implementerats en helt ny typ av system för att effektivt bekämpa hot från obemannade flygfarkoster (UAS – Unmanned Aerial Systems). Denna tekniska milstolpe demonstrerade nyligen vid en skarp övning på Gotland, där Försvarsmakten i samarbete med Försvarets Materielverk (FMV) och svensk försvarsindustri presenterade en fullt fungerande och integrerad antidrönarförmåga.
Det svenska initiativet, kallat Operation Gute, betraktas nu som ett föregångs exempel i hur modern försvarsteknik kan utvecklas, testas och tas i drift på mycket kort tid – en modell som väcker internationellt intresse.
Snabbt svar på växande hot
Hotet från små, snabbrörliga drönare har ökat kraftigt under de senaste åren, både i militära och civila sammanhang. De används för spaning, sabotage, störning och som vapenbärare. För att möta denna utvecklings prioriterade Sveriges högsta försvarsledning ett nytt luftvärns lagersystem specifikt utformat för att möta UAS-hot i låg höjd och nära avstånd.
– ”Det här är en förmåga som varit extremt prioriterat från vår sida,” förklarade Sveriges Överbefälhavare, general Michael Claesson, vid presentationen av systemet på Tofta skjutfält. ”Vi behöver möta drönare med samma precision, snabbhet och tillförlitlighet som vi möter andra heta i luftrummet.”
Teknisk översikt: Sensor fusion och eldkraft i samverkan
Systemet bygger på integrationen av flera nyckelkomponenter:
1. Sensor plattformar
Passiva och aktiva sensorer är placerade på marken och används för att upptäcka, spåra och klassificera drönare automatiskt.
Kombinationen av radar, elektro optiska sensorer och signalspaning ger en komplett situationsmedvetande, även i elektroniska komplexa miljöer.
2. Ledningssystem
Ett centraliserat, automatiserat C2-system (Command & Control) samordnar sensor informationen och avgör i realtid vilket motmedel som ska användas.
Systemet är utvecklat för att vara modul ärt och interoperabelt, vilket gör en framtida integration med NATO-standarder och allierade länders plattformar.
3. Eldkraft mot drönare
Två olika fjärrstyrda vapensystem testades:
Trackfire ARES – beväpnad med en 30 mm automatkanon och kulspruta. Hög eldhastighet för mål på kort och medellångt avstånd.
BAE Tridon MK2 – med en kraftfull 40 mm kanon, kapabel att neutralisera mål på större avstånd och i svårare väderförhållanden.
Båda-system är utrustade med avancerad målspaning, stabilisering och automatisk eldledning, vilket ger hög precision även mot snabbrörliga mål.
Operativ användning – lätt att bemanna, snabbt att agera
Ett av systemets mest anmärkningsvärda kännetecken är dess användarvänlighet. Konceptet har designats för att snabbt kunna tas i bruk av värnpliktiga eller nyligen utbildad personal. Tröskeln för drift är låg tack vare automatiserade processorer, vilket gör det möjligt att bemanna systemet även i pressade lägen med begränsad tillgång på erfarna operatörer.
Systemet är dessutom mobilt, vilket gör det lämpat för skydd av militära installatörer, civila infrastrukturer, gränszoner och temporära skyddsobjekt som evenemang eller transportleder.
Internationell betydelse och potential för samarbete
Sveriges snabba framtagning av en fungerande antidrönarförmåga visar att mindre nationer med stark teknisk industri och tydlig samverkans struktur kan leverera avancerade försvars lösningar i ett accelererat tempo. Detta är särskilt relevant i dagens säkerhetspolitiska kontext där hot från UAS förväntas öka dramatiskt.
Systemet öppnar dörren för internationellt samarbete, teknisk export samt gemensam vidareutveckling. Det är särskilt intressant för länder med liknande geografiska utmaningar och säkerhetsbehov – såsom Azerbajdzjan.
Möjligheter för Azerbajdzjans försvarssektor
För Azerbajdzjan, som under flera års tid utvecklas förmågor för att möta moderna hybrid hot, utgör Sveriges framsteg ett konkret exempel på hur nationella resurser och industriell expertis kan samverka för att skapa effektiva och skalbara lösningar. Det finns flera möjliga samarbetsområden mellan Sverige och Azerbajdzjan:
Teknologisk samverkan kring sensor integration och mål klassificering
Taktik utbyte om drönar bekämpning i kuperad och urban terräng
Gemensamma tester och interoperabelt i fredsbevarande operatör
Industriell samproduktion av anpassad C-UAS-lösningar
Ett långsiktigt formellt tekniskt och försvarspolitiskt samarbete i båda skapande, och mot en starkare politiskt samarbete. och teknologiskt utbyte.
Slutsats
Sverige har på bara sex månader gått från koncept till skarp antidrönarförmåga, med en lösning som både är tekniskt sofistikerad och praktiskt genomförd. För Azerbajdzjan – liksom för andra länder – utgör detta ett inspirerande exempel på vad som är möjligt när försvar, industri och forskning samverkar med tydligt mål. Det banar väg för framtida samarbeten där båda nationer kan dra nytta av varandras styrkor i en ny era av modern luft försvarsteknik.
Rauf Pen Nord
