Azerbajdzjans ambassadör i Norden, Zaur Akhmedov, uppmärksammar i en ny artikel i norska Aftenposten ett hittills alltför lite belyst kapitel i Nobelprisets historia: den betydande roll som 1800-talets bakuiska oljeindustri och familjen Nobels engagemang i Branobel hade för grundandet av Nobelpriset. I artikeln understryker ambassadören att delar av det kapital som möjliggjorde Nobelpriset härstammar från oljeintäkter som genererades i Baku. X (formerly Twitter)
Branobel, Petroleum Production Company Nobel Brothers, etablerades av Robert och Ludvig Nobel och växte under sent 1800-tal till ett av de ledande oljeimperierna i världen. Vid sekelskiftet omkring 1900 kom en mycket stor andel av världens råolja från Baku-fältet. Nobelfamiljens aktieinnehav i oljeverksamheten var en av källorna till de medel som senare bidrog till Nobelstiftelsens kapital. NobelPrize.org+1
Ambassadören pekar också på berättelsens baksida: den omfattande exploateringen av naturresurser i Azerbajdzjan och de miljö- och samhällskonsekvenser som följde. Efter revolutionen minskade det offentliga minnet av Nobels närvaro i Baku; bland annat förföll Nobelfamiljens residens Villa Petrolea. Efter Azerbajdzjans självständighet återupplivades intresset och villan har restaurerats och fungerar idag som museum och mötesplats, organiserat av Baku Nobel Heritage Foundation. Nobel brothers+1
I sin text föreslår Zaur Akhmedov att Bakus bidrag till Nobelprisets tillkomst förtjänar en mer framträdande plats i den internationella presentationen av prisets historia. Han efterlyser ett större deltagande från Baku-initiativ som Baku Nobel Heritage Foundation i officiella firanden och utställningar i Stockholm och Oslo — inte som ett politiskt krav, utan som en fråga om historisk fullständighet och erkännande. ”Detta skulle också vara ett erkännande av det historiska faktum att en del av Nobelprisets ära och prestige faktiskt går tillbaka till Azerbajdzjans land och historia,” skriver ambassadören. X (formerly Twitter)
Zaur Akhmedov är sedan de senaste åren Azerbajdzjans företrädare i flera nordiska länder och har i sitt mandat framfört frågor om kulturarv, näringslivssamarbete och historiskt minnesarbete i regionen. Hans uppmärksammade text i Aftenposten syftar till att bredda det internationella perspektivet på Nobelprisets ursprung och att uppmuntra en dialog mellan kulturinstitutioner i Baku, Stockholm och Oslo.
Rauf Nord.